Januari
Nyårsdagen 1.1
Nyårsdagen firas den 1 januari är en helgdag. I Finland håller republikens president sitt nyårstal. Då samlas finländarna ofta framför tv:n eller radion för att lyssna på vilka aktuella ämnen presidenten lyfter fram i talet. Presidents tal kommenteras också i medierna.
Nyårsdagen är en gemensam namnsdag för att fira alla namn som inte har någon specifik namnsdag.
Vi hälsar varandra med:
Gott nytt år!
Tjugondag Knut 13.1
Tjugondag Knut infaller tjugo dagar efter jul på Knuts namnsdag. Det är den 13 januari. Det finns ett talesätt som lyder: ’Tjugondag Knut städar julen ut’ och för många är tjugondag knut den dag då julen avslutas.
Man brukar också säga ’Tjugondag Knut dansar julen ut’ för traditionellt så ordnades det julgransplundringar på Tjugondag Knut. Det var glada fester där man tillsammans klädde av granen och åt upp den sista julmaten. En del klädde ut sig till ’knutgubbar’ och gick runt i gårdarna för att bli bjudna på julmat och se till att julen städats bort. Knutgubbarna sjöng visor, dansade och bjöd på feststämning. Om de inte fick någon mat eller dryck så kunde de hitta på små hyss.
I dag lever traditionen vidare på Åland där så kallade julutsopare klär ut sig och ’sopar ut julen’.
Tjugondag Knut har fått sitt namn från Knut Lavard som var en dansk kung som mördades på 1100-talet. Han blev helgonförklarad och fick en egen helgdag den 7 januari som inföll nära Trettondagen. På finska kom den helgdagen att kallas för Loppiainen som betyder ’slutet’. När staten och kyrkan på 1600-talet ville man förlänga julfreden så flyttades Knutdagen till den 13 januari.
Därför tänker en del svensktalande att julen tar slut på tjugondag Knut fortfarande och en del finskspråkiga att den slutar redan på trettondagen
Uppgifter
- Ordloop med vinterord. Dela ut korten till eleverna som ska hitta rätt par till sitt kort.
- Träna namn på kläder med hjälp av klädbilderna och orden
Topeliusdagen 14.1
Topeliusdagen firas i Finland den 14 januari för då föddes författaren Zacharias Topelius. Han föddes år 1818 på Kuddnäs gård i Nykarleby. Hans modersmål var svenska men han lärde sig finska på skolan i Uleåborg. Senare fortsatte han sina studier i Helsingfors. Som 14-åring blev han elev hos författaren Johan Ludvig Runeberg.
Topelius skrev många sagor. Han kallas ibland för Finlands sagofarbror. Många skolbarn lärde sig läsa med hjälp av ”Boken om vårt land” som användes som läsebok både på svenska och på finska (Maamme). Den handlar om Finlands landskap, natur, folk och historia.
Topelius skrev också dikter, psalmer och sånger. Han arbetade länge som redaktör och var med och grundade barntidningen EOS som fortfarande ges ut. Några av Topelius mest kända verk är sagorna Sampo lappelill och Hallonmasken, psalmen Giv mig ej glans ej guld ej prakt och sången Sov du lilla videung.