Februari
Runebergsdagen 5.2
Många finländare firar dagen med att äta runebergstårtor. Bakelsen sägs ha skapats av Runebergs fru, Fredrika Runeberg, som också var författare.
Svenska litteratursällskapet delar årligen ut Runebergspriset till framstående forskare och författare. Priset delas ut den 5.2. Samma dag delar också Borgå stad och tidningen Östnyland/KSF Media ut Runberg Junior som är ett barnlitteraturpris.
Johan Ludvig Runeberg
J.L. Runeberg föddes år 1804. Han var poet och författare och skrev sina verk på svenska som var hans modersmål. Hans mest kända verk är Fänrik Ståls sägner. Det är en samling dikter som handlar om Finska kriget 1808–1809. Den första dikten Vårt land tonsattes 1848 av Fredrik Pacius och vers 1 och 11 blev Finlands nationalsång.
Runeberg skrev också psalmer och sånger, t ex psalm 492 Jag lyfter ögat mot himmelen och sången Källan. Några av Runebergs dikter är tonsatta av Jean Sibelius, t ex Flickan kom från sitt älsklingsmöte.
Runeberg arbetade också som lärare, rektor, journalist och präst. Han var en uppskattad kulturpersonlighet. I hans hem i Borgå samlades lärare och studerande från Helsingfors universitet varje lördag för att diskutera viktiga frågor. De kallades för Lördagssällskapet.
I slutet av sitt liv var Runeberg sängliggande. Han hade en spegel i sängen för att kunna se och vinka till människor som gick förbi hans hus. På hans födelsedag brukade studerande sjunga under hans fönster.
Runeberg dog 1877 och fick en fin begravning. Runebergsdagen firas årligen på hans födelsedag.
Mauri Kunnas har gjort en barnbok (Otava 2007) som heter Hundbackens Marta och Runeberg. Med hjälp av den kan man berätta mera om Johan Ludvig Runebergs betydelse för Finland.
Uppgifter
Bänkskuddardagen
Bänkskuddardagen firas på gymnasierna i Finland före sportlovet i februari. Då tar skolan farväl av de gymnasieelever (abiturienter) som ska skriva studenten. Abiturienterna inleder sitt läslov där de förbereder sig för studentexamen.
Bänkskuddardagen, eller ’penkis’ som den vanligtvis kallas, är en glad karnevalliknande fest. Abiturienterna på de olika gymnasieskolorna kommer ofta överens om något tema som de klär ut sig till. Ibland skaffar de likadana overaller som de själva dekorerar.
Penkis-dagen inleds ofta med att abiturienterna uppträder på skolan med program där de tittar tillbaka på sin gymnasietid. Ofta framför de sånger som handlar om deras lärare.
Sedan hoppar ’abirna’ upp på lastbilsflak och åker några varv runt på stadens gator. De vill dela glädjen över att den långa skolgången äntligen tagit slut. Lastbilarna är smyckade med plakat som de själva gjort. På plakaten finns bilder och ordlekar kring aktuella teman. Längs gatorna samlas mycket folk och abiturienterna kastar godis åt dem.
När abiturienterna har lämnat skolan samlas skolans nu äldsta elever till ’de gamlas dag’.
De gamlas dag
De gamlas dag är en finländsk tradition som firas i februari på orter där det finns ett gymnasium. Först firas bänkskuddardagen, eller penkis, då abiturenterna inleder sitt läslov. Abiturienterna är gymnasiets tredjeklassister som lämnar skolan för att plugga till studentskrivningarna. Då blir gymnasiets andraklassister äldst på skolan, dvs. ’de gamla’. Det firas med ’de gamlas dag’ då tvåorna framför en dansföreställning för yngre elever och föräldrar.
Eleverna har tränat på olika ’gamla danser’ i många veckor, t ex polonesse, cicapo och wienervals. De klär sig festligt och framför danserna i skolans gymnastiksal. Många grupper framför också någon egen modernare dans som en humoristisk avslutning på föreställningen.
De gamlas dag började firas kring 1930 och då klädde sig gymnasisterna i gamla begagnade dräkter för att se ut som äldre personer. På 1980-talet när de gamla danserna, salongsdanserna, kom in i bilden började flickorna klä sig i aftonklänningar och pojkarna i mörk kostym eller frack. Idag är ’de gamlas dans’ en högtidlig och ganska påkostad tillställning. I större städer ordnas danstillställningen i en stor idrottshall för att alla skolors gymnasister ska kunna dansa samtidigt. De gamlas dag får stor uppmärksamhet i massmedia.
Vändagen 14.2
Vändagen firas den 14 februari för att hylla vänskap och kärlek. Vändags-traditionen kommer från USA där man firar Valentine´s day. Det är en romantisk festdag där man uppvaktar sin hjärtevän med gåvor. Ystävänpäivä fanns med i den finskspråkiga almanackan år 1987 och året efter 1988 som vändagen i den svenskspråkiga versionen. Officiellt kom dagen in i almanackan år 1996 och då blev det svenska namnet Alla hjärtans dag, precis som i Sverige. Där kallar man också veckan för Vänliga veckan.
Det finns gott om vändagsprylar att köpa i affärerna. Många uppmärksammar sina närmaste med ett kort, blommor eller choklad på vändagen. De flesta hälsningarna skickas säkert virtuellt men det är också vanligt att man på vändagen ser till att träffa sina närmaste.
På daghemmen och i skolorna är vändagen ett tacksamt tema. Barnen pysslar kort och temat vänskap behandlas på olika sätt i undervisningen. Det finns tre namn för den här dagen: alla hjärtans dag, vändagen och Valentindagen.
Legenden om Valentin
Det finns flera historier om varför vi firar vändagen (Valentindagen / alla hjärtans dag). Historierna är olika men huvudpersonen i dem är samma. Det är helgonet Valentinus.
På 200-talet e-Kr förbjöd den romerska kejsaren Cladius sina soldater att gifta sig. När han fick höra att Valentinus som av biskop av Terni ordnade kristna vigslar i hemlighet blev han arg och lät döda honom. Det ska ha skett år 269 e.Kr. Valentinus blev helgonförklarad av den katolska kyrkan. Helgonet Valentinus anser vara de älskandes och äktenskapets skyddshelgon.
Vi hälsar varandra med:
Glad vändag!
Glad alla hjärtans dag!
Ha en bra Alla hjärtans dag!
Glad Valentin!
Fastlagstisdagen
Fastlagssöndagen eller fastlagstisdagen är en glad vinterdag som firas främst av barnfamiljer, på daghem och i skolor. Då är man utomhus och leker, åker pulka eller skridskor. Många föreningar och studentkårer ordnar också större jippon under fastlagen med pulkåkning och lekfulla tävlingar.
Fastlag och fasta är inte samma sak, även om orden liknar varandra. Fastan har att göra med Bibelns berättelse om Jesu fasta i öknen. Fastlagen börjar på fastlagssöndagen och pågår i 3 dagar. Den avslutas på fastlagstisdagen, eller på fettisdagen som många säger. På finska översätts fastlagen till laskiainen. Det är tiden då man går ned mot fastan och påsken.
På fastlagen äter man ärtsoppa och fastlagsbullar. Maten är fet eftersom det enligt tradition var det sista man åt innan fastan började följande dag, på askonsdagen.
Om det ska vara sylt eller mandelmassa i fastlagsbullen delar finländarnas åsikter. Vissa föredrar sylt, andra mandelmassa. Det förekommer också en viss skillnad i smak mellan landets finsk- och svenskspråkiga. Enligt en gallup som tidningen Hufvudstadsbladet gjorde för några år sedan, föredrar finlandssvenskarna mandelmassa i bullen medan finskspråkiga föredrar sylt.
Det kan vara bra att veta att fastlagsbullar kallas för semlor i Sverige. Där är det främst mandelmassa i bullarna. En del äter semlan med varm mjölk.
På fastlagen dekorerar många kvistar med färgglada fjädrar. De kallas för fastlagsris, senare för påskris.