Maj
Valborgsmässoafton 30.4
Valborgsmässoafton firas den 30 april. Det är en glad fest som ofta kallas för vappen i Finland. Vi firar våren, studenterna och arbetarna. Inomhus dekorerar vi med ballonger och serpentiner. På daghem och skolor ordnas ofta maskerad den här dagen. Även vuxna klär sig ut. Ofta dricker man mjöd och äter struvor eller munkar på valborg.
I universitetsstäderna ordnas mösspåläggning. Då tar alla på sig sina vita studentmössor. Städerna har olika traditioner. I Helsingfors sätter studenterna en studentmössa på statyn Havis Amanda. Även i städer som saknar universitet tar människorna på sig studentmössan under vappen. Ordet ’vappen’ kommer från finskans ’vappu’.
Körmusik och vårsånger hör till både på valborgsmässoafton och på första maj. Även här har orterna sina egna traditioner. På torgen säljs ballonger, lakritsremmar och annat krimskrams.
Vi hälsar varandra med:
Glad valborg!
Glada vappen!
Uppgifter
Första maj 1.5
Första maj är arbetarnas dag. Det är en ledig dag och officiell flaggdag. Första maj firas på ungefär samma sätt som valborgsmässoafton. Människor samlas gärna i parkerna och har picknick. En del äter sillfrukost eller första maj-lunch. Körer uppträder med vårsånger och i städerna ordnas politiska marscher och det hålls tal.
Första maj är också viktigt för studerande. De ordnar ofta egna fester och klär sig i färggranna overaller som berättar var de studerar. På huvudet har de studentmössor.
Vi hälsar varandra med:
Glada vappen!
Glad valborg!
Majblomman
Majblomman är en pins eller en nål med en blomma på. Färgen på blomman byts varje år. Det är Folkhälsan i Finland som sköter om försäljningen av majblommorna och det är främst skolelever som säljer dem. Försäljarna får en liten slant men största delen av intäkterna går till Folkhälsans verksamhet för barn och unga, t ex till simundervisning. Försäljningen av majblommor startar i början av april och avslutas vanligtvis på första maj. Det är en tradition att årligen överlämna en majblomma till Finlands president. Majblomman är en gammal tradition som också finns i Sverige, Norge och Estland
Morsdag
Morsdag firas den andra söndagen i maj. Det är en festdag som uppmärksammar mammor, mor-och farföräldrar och andra mammagestalter. Traditionen kommer från USA och morsdag firas i hela världen men vid olika tidpunkter. I Finland började vi fira morsdag efter Finlands självständighet år 1917. Sedan 1946 har presidenten festen delat ut morsdagsmedaljer åt förtjänta mödrar och sedan 1947 har mordag varit allmän flaggdag.
Morsdag uppmärksammas i många familjer genom att barnen plockar vitsippor åt sina mammor och pysslar egna morsdagskort. Många uppvaktar också med kaffe på sängen, sång och presenter. Under dagen är det också vanligt att man äter en god middag, tårta och uppvaktar sina mor- och farföräldrar eller tänder ett ljus för dem på kyrkogården.
Vi hälsar varandra med:
Glad morsdag!
Floradagen 13.5
Floradagen firas den 13 maj och är en traditionell studentfest som firas vid många högskolor och universitet i Finland. Den kallades tidigare för Majfesten. På många ställen ersatte Valborgsmässofirandet Floradagen. På senare tid har universiteten återinfört firandet av Floradagen, eller Kukanpäivä som den kallas på finska.
Den mest berömda Floradagen i Finlands historia firades 1848 då vår nationalsång Vårt land av Johan Ludvig Runeberg framfördes för första gången i Fredrik Pacius tonsättning.
Stafettkarnevalen
Varje år i maj ordnas Stafettkarnevalen på Olympiastadion i Helsingfors. Det är Europas största årligen återkommande idrottsevenemang.
Stafettkarnevalen ordnades första gången år 1961. Målet var att få barn och ungdomar att röra på sig och ha kul tillsammans på svenska. Stafettkarnevalen syftar också till att stärka den finlandssvenska gemenskapen.
Nuförtiden deltar cirka 200 svenska skolor och 9 000 elever i Stafettkarnevalen. Även språkbadsskolor får delta.
Stafettkarnevalen är en stor folkfest som man gärna är en del av. Dagen börjar med en inmarsch där alla skolor kommer in på stadion med egna flaggor och skyltar. Därefter är det invigning med någon kändis som uppträder. Sedan startar stafetterna. Det finns korta och långa stafetter för både små och stora elever, och för små och stora skolor. Alla ska kunna delta på rättvisa villkor.
För dem som inte springer finns det annat roligt program. Många skolor deltar i hejarklackstävlingen. Eleverna klär sig enhetligt och skapar egna fyndiga ramsor med rörelser och musik. Hejarklackstävlingen har vuxit sig jättestor, ungefär 1 500 elever deltar varje år. Det är också möjligt att göra en egen maskot och delta i maskottävlingen.
Utanför tävlingsområdet på stadion samlas också olika svenskspråkiga organisationer som ordnar program och sprider information. Många föräldrar skyndar sig till stadion efter arbetsdagens slut för att ta del av karnevalsyran, och för att återuppleva egna skolminnen.