Augusti
Kräftpremiär
Kräftpremiären är en dag i slutet av juli och den inleder kräftsäsongen. Nu får man börja fånga kräftor. För många är det tradition att ordna kräftskiva då.
Namnet kräftskiva kommer från ordet ”skiva”, alltså en bordsskiva som man dukar med mat och dryck på. Precis som man gör till en traditionell kräftskiva.
Under en kräftskiva serverar man kräftor som kokats i saltvatten och kryddats med dill. Som tillbehör serveras bland annat bröd, olika slags sallader, ost och potatis. Snaps eller öl serveras ofta till maten, man sjunger snapsvisor och har roligt. På affärerna säljer man hattar, dukar, lyktor och haklappar som rekvisita till kräftskivan.
En traditionell snapsvisa är ’Helan går’. Den härstammar från 1800-talet och sjungs även på andra fester och sittningar. Helan går var så populär att när de första mobiltelefonerna kom så var det en av ringsignalerna.
Venetiansk afton
Veneziansk afton, eller villaavslutning som det ibland kallas, är en fest som markerar slutet på sommaren och sommarstugesäsongen. Traditionen kommer från Österbotten där sommarstugor kallas för villor. Veneziansk afton firas alltid den sista lördagen i augusti. Då åker människorna ut till sina stugor för att ta farväl av sommaren. Veneziansk afton firas längs hela den österbottniska kusten. Då kan man se massor av brasor, facklor, kulörta lyktor och fyrverkerier. De intensivaste ljusspelen kan beskådas på sträckan mellan Karleby och Oravais. Det största firandet äger rum i Karleby där Veneziaden har blivit en veckoslutslång stadsfest med musik, fyrverkerier och program för hela familjen.
Veneziansk afton firas också på andra ställen i Finland. Under senare år har man börjat fira ’Forneldarnas natt’ på liknande sätt i södra Finland.
Enligt legenden var det fiskarhustrurna som på hösten började tända facklor och eldar längs kusten för att deras män skulle hitta hem till julen.
Skolfreden
Skolfreden utlyses i början av varje nytt läsår. Traditionen har pågått sedan 1990 och bygger på den jättegamla finländska traditionen att utlysa julfred för att alla ska vara trygga på julen.
Skolfreden utlyses för att alla elever ska känna sig trygga och må bra i skolan. Skolfredens budskap är att alla ska få vara sig själva i skolan och att ingen ska behöva vara rädd för att bli mobbad. Syftet är också att främja samhörighet och god atmosfär i skolan.
Platsen för skolfredens utlysning byts från år till år, likaså temat. Utlysningstexten skrivs av eleverna på både finska och svenska och elever från båda språkgrupperna deltar i planeringen och genomförandet av Skolfreden-evenemanget.
För att alla skolor i landet ska kunna delta i evenemanget så strömmas det i realtid på Yle Areena. Rebublikens president framför också sin hälsning till hela landets elever i samband med skolfredens utlysning.
Även om utlysandet av skolfreden sker som en programpunkt under ett evenemang, fortsätter ändå arbetet med att bygga upp skolfreden under hela läsåret. På Mannerheims Barnskyddsförbunds webbplats finns olika material som anknyter till skolfreden.
Skolfredsmodellen som har utvecklats i Finland är unik och har spridits till andra länder i Europa.