December
Lilla jul
Lilla jul skiljer sig från finska “pikkujoulu”, som kan vara vilken julfest som helst före julafton. Lilla jul firas kvällen innan första advent. Då börjar det långa julfirandet som pågår ända till tjugondag Knut den 13 januari.
Lilla jul firas på olika sätt. Man kanske skaffar en liten gran, äter julmat och ger små julklappar.
På Åland är lilla jul en populär och omtyckt tradition. Majoriteten av ålänningarna firar med små julgranar och god julmat. Dessutom hålls Ålands äldsta och största lillajulmarknad årligen på Jan Karlsgården vid Kastelholms slott. Där träffar barnen julgubben och kan överlämna sina önskelistor.
Advent
Advent inleder det kristna kyrkoåret. Advent betyder ’ankomst’ och är en förberedelsetid inför julen. Det är fyra adventssöndagar innan jul. I många hem finns adventsljusstakar som man tänder ett nytt ljus i varje advetssöndag. Man dekorerar ofta hemmen med adventsstjärnor och andra julbelysningar.
Vi hälsar varandra med:
Glad lilla jul!
Uppgifter
Självständighetsdagen 6.12
Finlands självständighetsdag firas den 6 december. Dagen firas till minne av att Finland blev självständigt år 1917. Mellan åren 1809–1917 var Finland en del av det ryska imperiet och innan det en del av Sverige. Dagen räknas som Finlands nationaldag och är en officiell flaggdag. Det är en helgdag i kalendern.
Självständighetsdagen firas med stillsam respekt. Vi minns de som kämpade för vår självständighet i krigen 1939–1945 och tänder ljus på hjältegravarna. Det ordnas militärparader och Försvarsmakten befordrar officerare på självständighetsdagen. På TV visas filmen Okänd soldat.
Överallt i Finland ordnas det gudstjänster, flagghissningar, konserter och fester. Vi sjunger nationalsången Vårt land.
Under självständighetsdagen tilldelar presidenten hederstecken av riddarordnarna Finlands Vita Ros och Finlands Lejon. Hederstecknen tilldelas personer som på ett särskilt sätt tjänat fosterlandet.
Dagens höjdpunkt är slottsbalen på Presidentens slott i Helsingfors. Den direktsänds i TV och följs av miljontals tittare. Till slottsbalen inbjuds närmare 2000 gäster. De är ämbetsmän, diplomater, ministrar, riksdagsledamöter, artister, konstnärer och andra gäster som under året har gjort något särskilt för Finland. Festkläder och etikett får stor uppmärksamhet i media och det talas om slottsbalen i flera veckor både före och efter festen.
På senare år har många kommuner börjat ordna självständighetsfester för skoleleverna, med liknande program som på slottsbalen.
Många finländare tänder två ljus i sina fönster på kvällen. Ljusen symboliserar hemmet och fosterlandet.
Vi hälsar varandra med:
Trevlig självständighetsdag!
Lucia 13.12
Luciadagen firas den 13 december i hela Norden, även i Finland. Det är en gammal tradition som handlar om helgonet Lucia. I Finland blev luciafirande vanligt i Finland i början av 1900-talet.
Luciadagen handlar om att sprida ljus och glädje under årets mörkaste tid. Lucia skapar julstämning och påminner oss om julens viktigaste element; gemenskap, värme och omtanke.
I svenskspråkiga daghem och skolor i Finland firas luciadagen med luciatåg där barnen sjunger sången Sankta Lucia och andra julsånger. I luciatåget finns lucia, tärnor, stjärngossar, pepparkaksgubbar och tomtar. Alla får vara med.
Många orter i Finland väljer sin egen lucia. Det sker ofta som omröstning i lokaltidningarna. Folkhälsan ordnar årligen en penninginsamling i samband med att folk röstar på Finlands lucia. Hon kröns i domkyrkan i Helsingfors och massor av människor samlas på senatstorget för att följa när lucia med sina tärnor skrider ned för domkyrkans trappor och åker i väg kortege genom Helsingfors centrum.
Lucialegenden
Helgonlegenden om Lucia kommer från antikens Italien och staden Syrakusa. Enligt legenden levde där en kvinna vid namn Lucia som ville förbli jungfru och tjäna Gud. Därför gav hon sin hemgift till de fattiga.
Mannen som Lucia var bortlovad till kände sig lurad på hemgiften och angav henne, eftersom han insåg att hon var kristen. Vid den tiden förföljdes de kristna av den romerske kejsaren. Enligt legenden skulle Lucia brännas på bål för sin tro, men elden skadade henne inte. Till slut dödades hon av en bödel som stack en dolk i hennes sida.
Efter sin död blev Lucia katolska kyrkans martyr. På grund av hennes martyrdöd har luciakläderna än i dag symboler från legenden: det röda bandet runt midjan symboliserar martyrdöden och ljuskronan står för ljuset som Lucia förde in i mörkret. En annan berättelse säger att ljuskronan symboliserar de ljus som Lucia satte på huvudet för att kunna bära mat till fångar i mörka fängelser.
Julfreden
Klockan 12 på julaftonen samlas tusentals människor på Gamla stortorget i Åbo för att lyssna på Julfreden. Det är protokollchefen vid Åbo stad som står på Brinkalahusets balkong och läser upp den. Det spelas orkestermusik och körer sjunger psalmer och fosterländska sånger. Utlysningen sänds också på TV och i radio och för många finländare inleder den julfirandet.
Utlysning av julfred är en gammal tradition som har förekommit i många städer. Endast i Åbo har traditionen bibehållits obruten ända sedan 1300-talet. Då fick man högre böter för brott som gjordes under jultiden. Tanken var att folk skulle känna sig trygga på viktiga platser under julen. Det fanns också andra fredsperioder, t ex påskfred. Nuförtiden utlyser man skolfred varje höst. Det är en tradition som härstammar från julfreden.
Idag utlyser man julfred i många finska städer. Julfreden påminner oss om att julen ska firas i stillhet.
Utlysningen av julfreden i Åbo ingår sedan 2017 i Finlands nationella förteckning över immateriellt kulturarv.
Utlysningen av julfreden sedan 1827
I morgon, vill Gud,
infaller vår Herres och Frälsares nåderika födelsefest;
och varder förty härigenom en allmän julfred kungjord och påbjuden, med åtvarning till envar att denna högtid med tillbörlig andakt fira, och i övrigt iakttaga ett stilla och fridsamt uppförande,
emedan den, som häremot bryter samt julhögtiden genom något olagligt eller otillbörligt förfarande oskärar, gör sig under försvårande omständigheter förfallen till det straff, lag och författningar för varje brott och överträdelse särskilt påbjuda.
Slutligen tillönskas stadens samtliga invånare en fröjdefull julhelg.
Julafton 24.12
Julafton firas alltid den 24.12. Det är en kristen högtid då man firar Jesus födelse. Julaftonen är en ledig dag för de flesta finländarna. Juldagen (25.12) firas stort i hela kristna världen men i Finland och i många andra länder startar firandet redan kvällen innan. I Finland anser nog många att julaftonen är den viktigaste dagen under julhelgen. Då samlas familjen för att äta julmiddag och dela ut julklappar. En del får besök av julgubben. Det kan vara en familjemedlem som klätt ut sig eller en inhyrd julgubbe, eller julbock som vissa finländare kallar honom. I Sverige heter han jultomten.
Alla familjer har sina egna traditioner när det gäller julfirandet. För många hör julbastun, julkyrkan, risgrynsgröten och en festlig julmiddag till traditionerna. Traditionell julmat är julskinka, potatis-, kålrots- och morotslåda, rosoll, fisk och annan buffémat. Runt julbordet samlas ofta flera generationer.
Det finns också många traditionella julsånger som sjungs eller spelas på julen. För några är det också en tradition att dansa ringdanser runt granen. I Sverige och i delar av Svenskfinland är det tradition att titta på tv-programmet Kalle Anka och hans vänner önskar god jul som sänds klockan 15 svensk tid. I andra delar av Finland är det tradition att titta på den animerade filmen Lumiukko/Snögubben som sänds under förmiddagen. Dessutom följer många utlysningen av Julfreden som direktsänds kl. 12 från Gamla stortorget i Åbo.
På julaftonen tänder många ljus för nära och kära på kyrkogården. I kyrkorna ordnas julnattsmässor.
Precis som på midsommaraftonen anses julaftonen vara lite magisk. En omtyckt tradition är att gömma en mandel i risgrynsgröten. Den som får den blir först gift, sade man förr i tiden. Idag får den som hittar mandeln en litet present eller dikt som pris. En annan fornnordisk tradition är att sätta ut lite risgrynsgröt åt gårdstomten för att han ska vara snäll nästa år.
Julaftonen är en dag då vi tar hand om våra nära och kära. Många deltar också i insamlingar till förmån för dem som inte har det så gott ställt. Julaftonen en efterlängtad paus från vardagen.
Vi hälsar varandra med:
God jul!
Juldagen 25.12
Juldagen är en kristen helgdag som firas till minne av Jesu födelse. Kyrkligt sett är även julaftonen och julnatten en del av samma helgdag. Tidpunkten för julen har att göra med vintersolståndet och den fornnordiska midvinterveckan som traditionellt firades den här tiden. Juldagen infaller den 25 december. Då ordnas tidiga mässor, sk. julottor, i många kyrkor. Där läser man julevangeliet och sjunger psalmer om Jesu födelse. På juldagen har ingen namnsdag eftersom det är en så speciell dag.
Förr i tiden var alla butiker och restauranger stängda på juldagen och det lyfte inga flyg den dagen. Så är det inte längre men juldagen är fortsättningsvis en dag som firas i lugn och ro med den egna familjen.
I många länder öppnar man julklapparna först på juldagen.
Vi hälsar varandra med:
God jul!
Nyårsafton 31.12
Det nya året firas redan på nyårsaftonen den 31 december. Då samlas familjer och vänner och äter god mat, dekorerar festligt och vakar in det nya året tillsammans. Många firar också genom att skjuta upp fyrverkerier. Det är tillåtet från klockan 18.00 på nyårsaftonen till klockan 2.00 på nyårsdagen. Vid midnatt lyser himlen ofta upp av färggranna fyrverkerier. Många sparar de största raketerna till tolvslaget, då det nya året börjar. I många städer ordnas officiella evenemang där alla kan se fyrverkeri- eller lasershower. Under de senaste åren har intresset för fyrverkerier minskat eftersom många har blivit oroliga över de skador som fyrverkerier kan orsaka människor, djur och natur.
Förr i tiden försökte man ta reda på vad det nya året skulle föra med sig genom olika spådomar. Man kunde till exempel spå med kort eller i kaffe eller stöpa nyårslyckor i tenn. Hästskor av tenn smältes ned och hälldes snabbt i kallt vatten. Formen som bildades tolkades sedan som ett tecken på vad som skulle hända under det kommande året. I dag anses det farligt att smälta tenn eftersom det kan innehålla bly som är skadligt för hälsan. I stället för tenn kan man använda socker eller bivax.
På nyårsafton ger man ofta nyårslöften.
Vi hälsar varandra med:
Gott nytt år!z